Tigersmamma

God kväll!

I förra inlägget funderade jag över vår rätt att döda djur och kom fram till att det är både rätt och fel. Vilka djur vi äter är kulturellt betingat, men aldrig rätt eller fel. Detsamma gäller om man väljer att äta kött eller inte. Båda alternativen är rätt och man måste respektera det alternativ som andra väljer, men man måste inte samtycka.

Idag har vi haft argumenterande tal i Svenska C. Mitt argumenterande tal handlade om att jag är emot dödstraff. Varför? Det är inte rättvist, enligt mig. Om man mördar en mördare så är man precis lika ond som mördaren eftersom du, i samma ögonblick, blir mördare.  

Anders Westgårdh skriver idag i Aftonbladet att ingen förtjänar att dö. I det enskilda fallet är det självklart att man emotionellt vill se en närståendes mördare dö. Det förstår jag. Men. Den allmänt rådande uppfattningen måste vara att det är oacceptabelt. I mitt tal berättade jag att man kan få frågan: Om ditt barn blir mördat, skulle du inte vilja se mördaren dö då? Jag menar att man kan vända på resonemanget: Om ditt barn är en mördare, vill du att ditt barn dör då? Antagligen inte. Poängen är att vi inte kan godkänna dödstraff när det drabbar oss själva, om vi inte godkänner det i alla lägen. Det finns två sidor av samma mynt.  

Skipas rättvisa när en mördare avrättas?

Bilden är från: www.economist.com/images/ga/2005w10/chair.gif

Vårt land skakas nu av flera hemska händelser. Jag syftar på morden på två små barn i Arboga och mordet på den 10-åriga flickan Engla. Ingen av oss kan undgå dessa horribla händelser. Ingen av oss kan undgå att bli berörd. I samband med detta blossar debatten om dödsstraff upp. Jag samtycker med Anders Westgårdh när han säger att Englas mördare är ett missfoster. Jag samtycker till att han borde dömas till livstidsfängelse, på riktigt och inte till en "lightversion", som Anders uttrycker det. Och jag samtycker till att dödsstraff är en orimlighet. En stat som förbjuder mord ska inte ha rätt att döda. Som jag sade tidigare idag: Jag menar inte att vi ska acceptera brott, men vi ska säga NEJ till att döda i lagens namn. Dödsstraff är inget annat än en legaliserad form av mord som använder lagen som stöd.

Dödsstraffets roll som avskräckande effekt har motbevisats av en undersökning av FN. Det är ingen skillnad på den avskräckande effekten mellan dödsstraff och livstids fängelse. Det är inte rättvist att döda en för att möjligen avskräcka andra.Brottet blir inte ogjort för att gärningsmannen avrättas. Våld föder, som bekant, våld och hat föder hat. Ska samhället uppmuntra denna cirkel av ondska genom att tillåta dödsstraff?

En av de mest grundläggande rättigheterna är enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna rätten till liv. Dödsstraffet strider mot detta. En människa som tar sig rätten att döda en annan människa är en ond människa, oavsett syfte. En stat som tillåter dödsstraff är en ond stat. Vi har alla rätt att leva. Det är rätt, riktigt och rättvist.