Reklam som reklam - eller?

Hej igen!


Tänkte börja med en kort tillbakablick av förra inlägget. Barnarbete: rätt eller fel? Jag kom fram till att det är "rätt" så länge inte barnet skadas och så länge det är absolut nödvändigt. Vi lever inte i någon drömvärld där alla barn kan gå i skolan och inte heller ät skolan gratis överallt. Det viktiga är att vi är medvetna om barnarbete alltid, inte bara när media gör det aktuellt. Barnen är vår framtid och det är våra barn. Inte egna barn och andras ungar.


Jag tänkte på hur reklam fungerar idag. Det finns organisationer som arbetar för en mer rättvis värld, till exempel Rädda Barnen, som marknadsför sig. Jag undrar hur väl det fungerar? Hur stort antal av Sveriges befolkning ser på reklamfilmen egentligen? Hur många tänker verkligen efter? Hur många byter kanal för att undvika att se eller för att de helt enkelt inte orkar bry sig? Hur ska vi kunna skapa en mer rättvis värld när varor säljer mer än känslor?


Säg att du går ut för att kolla posten och ser till din förtjusning att H&M:s katalog har dimpt ner i din brevlåda. Du går lite snabbare än vanligt in för att riva av plasten kring katalogen och drömma dig bort bland alla dessa fina kläder. Säg istället att du går ut för att kolla posten och ser att det i din brevlåda ligger ett brev från Läkare utan gränser. Du går in igen, besviken över att det inte fanns något kul i posten idag. Brevet från Läkare utan gränser åker skoningslöst ner i papperskorgen sekunden senare. Oöppnat. Varför öppnar de flesta människor reklamutskicken från till exempel H&M, men inte från Läkare utan gränser?


Ja, men Läkare utan gränser är bara ute efter mina pengar, svarar vi. Jaha, vad tror du att postorderföretagen är ute efter? Tänk till nu. Ta din tid. Just det - dina PENGAR! Postorderföretagen skickar ut brev om erbjudanden som ska locka oss att köpa ännu mer: "Hej Jenny. Du är en av våra bästa kunder och därför vill vi ge dig detta förmånliga erbjudande..." Postorderföretagen uppmanar kunderna till att köpa mer och mer och därmed delta i konsumtionshetsen. Läkare utan gränser uppmanar dig att göra livet lite enklare för människor som inte själva kan påverka sina liv som vi kan. Konsumtionshets eller en rättvis värld? Ett av motargumenten kan vara: Ja, men om jag skänker 100 kronor spelar ingen roll. Både ja och nej. Dina 100 kronor räcker inte till allt, men till något. Dessutom påverkar du din omgivning i och med att du skänker pengar. Kanske tar de efter? Ett annat argument till varför man ska välja att ge sina pengar till postorderföretagen kan vara: Om jag skänker pengar till Läkare utan gränser så får jag ingenting, om jag ger pengarna till postorderföretagen får jag en tröja. Ja, det får du. En person får en tröja värd 149 kronor. Jippie. Hur många tröjor har du nu? En, tre, sju, tio, femton, sjutton. Och imorgon kommer den artonde på posten. Jaha. Om pengarna går till läkare utan gränser då? En, två, fyra, sju, åtta, nio, tio, elva, tolv. Tolv barn får vaccin mot malaria. Jippie! Du som individ får ingenting ut av de skänkta pengarna, men väger det inte över att 12 barn får vaccin?


Köp gärna saker till dig själv, men var medveten om vad du köper. Så nästa gång ni kollar brevlådan och blir glad när ni fått en katalog, tänk på att de bara vill ha dina pengar. Då kan ni lika gärna läsa igenom brevet från Läkare utan gränser också. Skicka inte in pengar om ni inte känner för det, men läs brevet i alla fall. Bara genom att läsa så gör ni en insats eftersom ni får mer kunskap. Kanske driver detta er sedan till att vilja göra någonting föra att förbättra rättvisan i världen. Någonstans måste allting börja. Sedan har jag kommit på en paketlösning för er alla! Om ni känner att ni skänker pengar och inte får något ut av det (vilket inte är meningen egentligen) så kan ni gå med i Postkodlotteriet. Ni har chans att vinna pengar och samtidigt ger ni stöd till en rad organisationer som Rädda Barnen och WWF. Gå inte på all reklam ni ser. Think people, think!


Kommentarer
Postat av: MH

Det är verkligen träffande det du skriver och jag tror att det - tyvärr - är alltför många som känner igen sig. Ska snart gå ut och kolla posten!

2008-03-17 @ 12:43:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0